12 juni 2013

Svidande EU-kritik mot USAs övervakning




– Det är fullkomligt oacceptabelt att USA vad gäller myndigheternas tillgång till persondata har olika regler för amerikanska medborgare och medborgare från andra länder, sade tyske kristdemokraten Manfred Weber som talade för EU:s konservativa partiers räkning.
– Parlamentet och alla partigrupper borde ge kommissionen sitt stöd och hålla USA och Eric Holder ansvariga för att ha för över information om våra medborgare som kan ha varit fullkomligt ointressant i kampen mot terrorismen, sade Claude Moraes från brittiska Labour.
– Vi borde skämmas, tyckte i sin tur nederländska liberalen Sophie in 't Veld och beklagade att så få fanns på plats under parlamentets morgondebatt.
– Jag vet inte om ni hörde Barack Obamas uttalande när han talade till den oroliga amerikanska allmänheten? Han sade 'Var inte oroliga. Vi spionerar inte på amerikanska medborgare. Vi spionerar bara på utlänningar'. Utlänningar! Det är alltså vi. Det är europeiska medborgare. Vad för sorts 'särskild relation' är det? Under de senaste tolv åren har Europa vikt sig fullständigt för att vara amerikanernas närmaste allierade i kampen mot terrorismen, sade in 't Veld.

Svenska ledamöter kritiska

Också svenska EU-parlamentariker är överens i kritiken av USA.
- Det här är mycket allvarligt, vi är på väg att få bättre dataskydd inom EU och ny måste vi ta en rejäl debatt med amerikanerna,  säger Christofer Fjellner (M) till SVT i Strasbourg.
- Det här visar att USA gått för långt, och inom EU bör man börja tillämpa en försiktighetsprincip när stora datamängder hanteras, säger Marita Ulvskog (S).
- Det är väldigt allvarligt men jag är inte förvånad, säger Amelia Andersdotter (PP). Det första EU nu borde göra är att inte tillåta amerikanska företag att slentrianmässigt föra över data till USA och sen behöver vi få en egen, stark datatskyddsförordning inom EU.

Holder ställs till svars

EU kommer att ta upp frågan om den amerikanska dataövervakningen med USA:s justitieminister Eric Holder i ett möte på fredag, berättar EU-kommissionären Cecilia Malmström.
– Det vi vet - och vi vet väldigt lite ännu - är naturligtvis oerhört bekymmersamt. Vi är oroliga för vad det här betyder för europeiska medborgare, för vår data, för vår kommunikation; hur det har blivit övervakat, säger Malmström till TT.
– Vi har tagit kontakt med våra amerikanska motsvarigheter för att försöka få svar på detta: Vad innebär det här? Hur länge har det pågått? Vad får det för konsekvenser? Vad är det för rättssäkerhet inblandad i detta? Vi har inte fått de svaren ännu, men vi ska ha ett möte med den amerikanske justitieministern i slutet på veckan och jag hoppas att vi kan få en del svar då.


6 juni 2013

Infographics on the distribution of wealth in America - The one percent reallity!


Infographics on the distribution of wealth in America, highlighting both the inequality and the difference between our perception of inequality and the actual numbers.

 The reality is often not what we think it is.

References:
http://www.motherjones.com/politics/2...
http://danariely.com/2010/09/30/wealt...
http://thinkprogress.org/economy/2011...
http://money.cnn.com/2012/04/19/news/...

Svenska folket tycker att skillnaden mellan fattig och rik ska minska




Svenska folket tycker att skillnaden mellan fattig och rik ska minska rejält, visar 

Aftonbladet/United Minds undersökning.

Svenskarna vill att den rikaste femtedelen ska äga 25 procent av alla 

förmögenheter. Sanningen är att de äger 87 procent av tillgångarna.

I dag presenteras ­Skatteverkets nya ­inkomstlistor.

Aftonbladet bad United Minds att ställa frågor till svenskarna om fördelningen av landets samlade privata nettoförmögenhet på 5 500 miljarder. Resultat:
 Svenskarna vill att den rikaste femtedelen ska äga 25 procent, medan den fattigaste femtedelen ska äga 15 procent av förmögen­heten.
Svenskarna tror att den rikaste femtedelen i verkligheten äger 38 procent, och den fattigaste femte­delen 10 procent.
Sanningen är att den rikaste femtedelen äger 87 procent av nettoförmögenheten. Den fattigaste femtedelen äger ingenting, utan har enbart skulder.
Statistik kring svenskarnas nettoförmögenhet – som innefattar både tillgångar och skulder – slutade Skatteverket att sammanställa 2007, när förmögenhetsskatten hade avskaffats av den nytillträdda alliansregeringen.

Minskar för fattiga

Hur förmögenhetsklyftan har utvecklats sedan dess vet ingen. Men förändringen av inkomstklyftorna, som syns i Statistiska centralbyråns statistik, ger en fingervisning:
Sedan 2006 har den ­tiondel av svenskarna som har lägst disponibel årsinkomst fått se den minska från 82 100 kronor till 78 600 kronor.
Samtidigt ökade den disponibla års­inkomsten för de tio procent av befolkningen som tjänar mest från 538 100 kronor till 594 300 kronor.

”Väldigt olyckligt”

En ny undersökning från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD visar också att Sverige är det land inom OECD där den relativa fattigdomen ökade snabbast mellan 1995 och 2010, från 3,7 till 9,1 procent.
Relativt fattig är den som har lägre än 50 procent av landets medianinkomst.
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är bekymrad över bristen på ny förmögenhetsstatistik:
– Det är väldigt olyckligt. Vi kan inte få en korrekt bild av välfärdens fördelning och effekterna av ­regeringens ekonomiska politik, säger Waldenström.

Tvingades backa

Riksbankschefen Stefan Ingves vill återinföra förmögenhetsstatistiken, men har tvingats backa.
Riksbanksdirektionen – det vill säga riksbankschefen och de fem direktionsledamöterna – konstaterade i januari 2013 att sådana uppgifter samlas in i både Norge och Danmark, och att en förmögenhetsstatistik skulle underlätta Riksbankens arbete med att ­förebygga finansiella ­kriser.

”Stör de borgerliga”

Vice ordförande i riksbanksfullmäktige, Sven-­Erik Österberg (S), stödde direktionens förslag men konstaterar att den borgerliga majoriteten i fullmäktige var emot:
– Det är en starkt politiskt laddad fråga. Vi vet att borgerligheten inte har varit intresserade av dessa uppgifter, de tycker att de stör den personliga integriteten.
I slutet av april drog riksbanksdirektionen tillbaka förslaget. Det skrivs nu om så att risken för integritetskränkning ska minska:
– Direktionen ska precisera förutsättningarna för insamlingen och återkomma med ett nytt förslag, säger Riksbankens chefsjurist Eric Frieberg.